BJÖRNS BETRAKTELSER

Klick. Klick. Klick.

Tillsammans med Caj

Vet du vem Caj Karlsson är. Inte? Nä, det är egentligen inte så konstigt. Han är en singer/songwriter från Blekinge. Känner du till Hasslö, då? Du vet ön någon mil sydväst om Karlskrona som kallas Lilla Hawaii för sina långgrunda stränder och för sitt soliga väder? Inte det heller, nä.

Caj Karlsson.

Nåja, en gång om året anordnas en musikfestival på ön, lämpligt nog kallad Hasslöfestivalen. I år firar den 20 år. Och Caj Karlsson har spelat varje gång. Utom i fjol.

Men den 12 juli 2019 stod han återigen på scenen, den här gången tillsammans med ett antal artistkollegor. Detta för att fira 10-årsjubileet av just Tillsammansturnén. I en pösig soffa till höger på scenen satt därför bland annat Anders F Rönnblom, Johan Johansson och Staffan Hellstrand och myste och väntade på att få gå upp och göra ett par nummer tillsammans med Caj.

Många på scen. Fler i publiken.

Jag passade på och knäppa några skott med pocketkameran, Sony RX100 VI, mellan handklappen och fotstampandet. Ljuset var bra eftersom spelningen drog igång redan klock sexan, därför krävdes inget kämpande med höga isotal. Skönt för den lilla kamerasensorn.

Nog babblat. Här är bilderna.

T-shirten.

Staffan & Caj.

Anders F Rönnblom spexar.

Caj kontemplerar.

Vattna trummis, ja det behövs ibland. Trummisen är förresten Robin Åkerman på Paraply AB, arrangören av Hasslöfestivalen.

Rock on!

Johan Glössner får feeling.

Linus Norda får feeling.

Robin Åkerman får feeling.

Johan Johansson får feeling.

Hoppet.

Spelglädje I.

Spelglädje II.

Spelglädje III.

Spelglädje IV.

Spelglädje V.



Postat 2019-07-13 21:56 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Tur till Teneriffa, del II

Ibland känner man sig tudelad. Som två äppelhalvor, ungefär. Fascinerad och samtidigt nedstämd. Så kände jag mig när familjen besökte Loro Parque på Teneriffa. En välskött djurpark, ren och fin och med gott om personal som hanterade djuren. Och med barn som fascinerades av de ståtliga och spännande djuren. Och möjligheten som finns att det gror ett frö i dem (och alla andra som besökte parken) om att vi måste bevara alla olika arter på vår jord. 

Men vi såg också en myrslok som promenerade runt och runt, längs samma upptrampade spår i sin bur. Och stora, vackra, mäktiga späckhuggare, simmandes runt på en begränsad yta. Och chimpanser som var så trötta på alla fånstirrande människor att de helt enkelt vände ryggen till.

Ja, känslan är delad. Kanske syns det på bilderna?

Vad tycker du om djurparker? Kommentera gärna nedan.



Postat 2019-03-12 16:42 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Tur till Teneriffa, del I

Masca

Vad gör man om man som en småbarnsfamilj vill ha sol och värme mitt i den svenska, grådassiga, vintern? Drar till Teneriffa. Det gjorde i alla fall vi.

Kameran var med. Drönaren likaså. Det blev inte så mycket tid över till just själva plåtandet, men några bilder fick jag ihop i alla fall. En första trave kommer här.



Postat 2019-03-01 16:55 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Elden är lös!

Eller nja, lite lös kanske. Men hyggligt kontrollerad. I det här fallet av eldtämjaren Robin "Rocko" Falck. Platsen är Karlskrona en kulen söndag i december.

Fotade tillställningen med två kamerahus bestyckade med Nikon 70-200 2.8 respektive Sigma 24 1.4. Det är klurigt att sätta exponeringen eftersom ljuset varierar ganska kraftigt beroende på hur nära ansiktet de brinnande facklorna hålls.

Och ännu mer så när det ska prutas ut eldklot. Bestämde mig för att köra centrumväg ljusmätning, auto iso och exponeringskompensera ner med -0,7 EV. Det funkade hyggligt.



Postat 2018-12-03 16:00 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kyrkö mosse revisited, del II

En- och en halv timme. Det är inte särskilt länge. Åtminstone inte när man har en hel skog full med skrotbilar framför sig. Motiv som uppenbarar sig var och varannan meter. Ja, det fanns helt enkelt mycket att föreviga för en nyfiken fotograf som gillar det slitna, trasiga och förfallna.

Kyrkö mosse är en förvånansvärt populär utflyktsplats. Men eftersom området är så stort behöver man sällan trängas. Det är skönt. Men som sagt, vid det här besöket var tiden knapp. Resten av familjen ville hem. Så jag lät kamerorna smattra. 

Det här är sista delen från bilkyrkogården utanför småländska Ryd. Kommentera gärna!



Postat 2018-11-12 18:01 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 27 Nästa